20121226

Årets bästa "skivor" 2012! Hela listan!

Jag stjäl ett gammalt upplägg från tidningen Pop. Listar en skiva och ger tre alternativ som lika gärna kunde ha fått platsen. Vilken skiva som fick den handlade mest om hur och när den kom in i mitt musikår. Ibland om dagsform. Det är så många tillfälligheter som styr.

Det har som vanligt varit ett fint år. Jag har mest lyssnat på hiphop, soul och jazz. Några spår av funk och hårdrock finns det också i mixen. Så här såg det ut. Mitt 2012.

1. Neneh Cherry & The Thing The Cherry Thing
Neneh hittade till fadersrötterna, föddes på nytt och kom ut som en ny artist. Igen. Samtidigt öppnade hon dörren till Mats Gustafssons saxofon för mig. Jag räknar med att den kommer att förtrolla mig ännu mer under 2013. Jag vet ju att det finns ett djupt arkiv att ösa ur. Tror att jag kommer att börja med Fire! Orchestra.

Jag skrev mer om The Cherry Thing på jazzen.se

Alt 1. Svenska Kaputt Svenska Kaputt
För mig var ödesmättade Svenska Kaputt höjdpunkten bland årets Moserobie-släpp. Jonas Kullhammar bröt tillsammans med Reine Fiske, Torbjörn Zetterberg och John Holmegard ny mark. Dystert och vackert. Finns inte på Spotify.

Alt 2. Klabbes Bank Protect The Forest
Mer elektroniskt än tidigare. Mindre jazz? Lika bra som vanligt.

Alt 3. Christian Scott Christian aTunde Adjuah 
Ny amerikansk bekantskap. Mycket fin trumpetjazz.

2. Frank Ocean Channel Orange
Det finns ingen skiva jag lyssnat på så många gånger i år som den här. Och även om jag har svårt att peka ut enskilda låtar som är magiska på det vis som till exempel Novacane har den någon kvalitet som får mig att lyssna om och om och om. Frank Ocean har skapat en mjuk och skön känsla jag gärna återvänder till. Albumet växer fortfarande.

Alt 1. Meshell Ndegeocello Pour une âme souveraine
Jag är en sucker för Meshell. Här tolkar hon Nina Simone. Vad skulle kunna gå fel?

Alt 2. Cody Chesnutt Landing on a Hundred
Påminner mycket lite om The Headphone Masterpiece. Men det är en väldigt fin skiva som känns ledig och otvungen. Soul med en gitarr runt halsen och en gnutta rock i botten.

Alt 3. Leela James Loving You More 
Leela med arvet av Etta James som botten. Musik skriven för att framföras live.

3. Andreas Söderström & Johan Berthling 30° i februari
En av årets allra bästa tv-serier var svensk. Den hette 30° i februari och gick på SVT. När flera regissörer delade på uppdraget fick musiken bli kittet som höll ihop det hela. Den står lika bra på egna ben, även om det så klart är lätt att få bilder av misären och eländet på de där stränderna i Thailand på näthinnan.

Alt 1. Christian Gabel Krater
Musik inspirerad av loppisfunna bilder som blev soundtrack till ett datorspel. Historien bakom musiken är nästan lika bra som resultatet.

Alt 2. Won The Silent Decade
Nästan helt instrumental rock som har någon sorts rötter i Madchester, men som inte känns ett dugg nostalgisk.

Alt 3. El Rojo Adios El Rojo Adios 
Andreas Söderström igen. Den här gången med Titiyo på sång. Ett relativt naturligt steg vidare efter Come Along och framför allt Hidden. Starkare än båda.

4. Georgia Anne Muldrow Seeds
Madlib producerade hela albumet. Oväntat, men smart, av fantastiska Georgia Anne Muldrow som brukar göra allt själv. Funkig hiphop med jazz i själen.

Jag skrev mer om Seeds på dagensskiva.com

Alt 1. THEEsatisfaction awE naturalE
Det finns någon sorts släktskap till Ms Muldrow i deras musik.

Alt 2. Dres Wild Produce
Den här har jag återkommit till väldigt ofta. Nu var det ett tag sen. Fin hiphop under radarn.

Alt 3. Reks Straight No Chaser
Statik Selektah producerade hela skivan.

5. Busta Rhymes Year of The Dragon
Busta släppte inget "riktigt" album i år. Men spelar det någon roll 2012? Det enda det betyder är väl att ett större skivbolagssläpp renderar internationell turné för en artist av Bustas magnitud. Jag hoppas intensivt att han får ur sig ett album och en turné i Europa under 2013. Idealiskt spelar han på Putte i Parken så att jag kan ta cykel till konserten. Year of the Dragon är hur som helst svinbra.

Alt 1. Big Boi Vicious Lies and Dangerous Rumors
Kom lite försent för att vinna en riktigt stor plats i mitt hjärta, men älskar det gör jag ju. Little Dragon har en rejäl hand i flera spår. Hoppas de turnérar ihop.

Alt 2. Nas Life Is Good
Nas skilsmässoalbum. Toppen!

Alt 3. De La Soul's Plug 1 & Plug 2 Present First Serve First Serve
Blir kanske inte en framtida klassiker, men i år lyssnade jag på det här albumet många gånger.

6. Imperial State Electric Pop War
Imperial State Electric fick äntligen till det. Debuten kändes så där, men här föll bitarna på plats. Ibland är det målfoto och svårt blindtest ställt mot The Hellacopters. Men det är väl inget att anmärka på egentligen? Jag älskar't.

Alt 1. Graveyard Lights Out!
Kvalitetshårdrock.

Alt 2. Mary's Kids Say No! 
Kvalitetspunkrock.

Alt 3. Turbonegro Sexual Harassment
Bästa albumet de fått ifrån sig sen Apocalypse Dudes, även om det kanske inte har en monsterhit av City of Satans kaliber. Lyckat frontmannabyte hur som helst.

7. Grillat & Grändy Gendish & Gäris
Tung Baba och Vafan Händz? är två moderna svenska hiphopklassiker. Fille och Sabo bildar duon. Resultatet? Fantastiskt. Jag känner bara kärlek. Stannar där.

Alt 1. Chords Looped State of Mind
Ren kvalitet.

Alt 2. Näääk Mannen utan mask
Mycket funk i det här. Gillar det.

Alt 3. Gnucci Oh My Goodness!
Bara en EP, men få andra svenska artister har präglat mitt 2012 lika hårt som Gnucci.

8. 2 Chainz Based on a T.R.U. Story
Ja det här går ju inte att intellektualisera, det handlar bara om trummorna, basen och 2 Chainz leverans.

Alt 1. Kendrick Lamar good kid, m.A.A.d City
Varje gång jag lyssnar älskar jag. Ändå plockar jag inte upp den så ofta. Tror det är den där konstiga trotsen som följer när för många hyllar.

Alt 2. T.I. Trouble Man... Heavy is the Head
I elfte timmen. Har väl egentligen inte lyssnat tillräckligt mycket än, men det finns nåt där jag verkligen gillar efter första spelningen.

Alt 3. Killer Mike R.A.P. Music
Från grottan.

9. Menahan Street Band The Crossing
Det har varit ett ganska tunt Daptone-år, men Menahan Street Band levererade en solid samling nya låtar. Återstår att se om Jay-Z eller någon annan samplar igen. Instrumental gatufunk från New York. Det gillar jag.

Alt 1. Quantic & Alice Russell Look Around... Bárbaro
Sväng!

Alt 2. Timbuktu & Damn! Full ära 
Mer Damn! i mixen. Gött.

Alt 3. Robert Glasper Experiment Black Radio
Amerikansk jazz med hiphophjärta. Missa inte den tillhörande remix-ep:n.

10. Torture Division Satan, sprit och våld 
Tre ynka låtar. Skulle lika gärna kunnat placera dem överst på listan. Se det som en uppmaning att hålla högre tempo i utgivningen nästa år. Finns inget att jämställaa med, så de får stå ensamma på tionde plats.

Jag skrev längre om Torture Division på dagensskiva.com

Topp nio som spotifylista (TD:s låtar från 2012 finns inte där)

20121223

20 asbra låtar 2012

Varsågod, här kommer en spotifylista med 20 asbra låtar från det gångna året. Många har funnits med på någon Good Shit-lista. Det blev bara musik med någons sorts utgångspunkt från mitt hiphop/soul-lyssnande. Har framför allt lyssnat där i år.

Det kommer någon sorts albumlista också, men den är så sjukt jobbig att sätta ihop.

Tills dess, lyssna på det här.

20121221

Good Shit 4/2012

Fjärde och sista delen för året i min egen serie med viktig musik i gränslandet hiphop, soul och jazz. Det mesta hyggligt nytt. Allt bra.

Tidigare delar
Good Shit 1/2012
Good Shit 2/2012
Good Shit 3/2012

20121206

The 50 Greatest Hip-Hop Songs of All Time som spotifylista

Rockmagasinet Rolling Stone har med hjälp av en jury bestående av 33 personer utsett de 50 bästa hiphoplåtarna någonsin. Som alltid lider den en aning av syndromet: "minsta gemensamma nämnare". Inga större överraskningar med andra ord. Det går liksom inte att inte ha med The Message eller Rapper's Delight på en sån här lista och när alla har med några få titlar handlar de ofelbart högt på den sammanställda listan.

Hur som helst. Värt att lyssna på, så jag samlade de 48 spår Spotify hade i en lista (någon är kanske inte i sin bästa version, men ändå). Varsågod att lyssna.

2Pac "Dear Mama" på plats 18 finns inte på Spotify, men väl på tuben.



Audio Two "Top Billin'" landade på plats 43. Den hittade jag inte heller hos Spotify.



Lyssna på resten av listan på Spotify:



20121127

Funk 101

Den senaste månaden, förmodligen lite drygt, har jag samlat låtar till en spotifylista med titeln Funk 101. 101 låtar som på något vis ringar in funken så som jag hör den.

Satte självplågande begränsningen en låt per artist.

101 låtar du måste höra. Från James Brown till Beyoncé. Från New Orleans och Minneapolis till Göteborg och Lund. En del som korsar över mot soul, något någon skulle kalla disco. Lämnade hiphopen mer eller mindre helt utanför. Mest 60- och 70-tal. Men också bitar av 80-, 90- och 00-tal.

Lyssna med Spotify och berätta sen vad du tycker. Vad missade jag? Vad borde vara med?

20121122

Public Enemy - The Spotify Selection

Jag skulle kunna svära på att det funnits mer att välja på ur Public Enemys katalog på Spotify. Nu är det sorgligt tomt och fokus ligger på material släppt mellan 2000 och 2010. Så, jag gjorde det som behövde göras och samlade ihop de spillror som fanns till en spotifylista med tio spår. Kanske fyller jag på med något mer längre fram.

20121116

Barn och internet

(På min tid var det barn och tv-spel.)

Lite ny forskning från Umeå universitet mfl. Några citat:
Det är alltså viktigt att inte fördöma och kritisera utan vara genuint intresserad av barnens nätanvändning.

Det är viktigt att notera att tidsbegränsning inte är det bästa sättet att hantera överdrivet och problematiskt internetanvändande eftersom det inte tar hänsyn till orsaken till beteendet.


Inget nytt. Har gillat det von Feilitzen skrivit sen första gången jag läste henne på tidigt 90-tal.

Läs pressmeddelandet


20121030

Degerfors godaste pizza

Ingen har väl missat krönikan som innehåller Olof Mellbergs dröm om den perfekta trerättersmenyn?

Som uppvuxen i Degerfors vill jag protestera.

Den perfekta pizzan från Degerfors hette Vulkan och serverades på kommunens första (och då enda) pizzeria med samma namn. Den innehöll (förutom tomat och ost):
• lök
• god salami
• konserverad röd paprika
• några svarta kärnfria oliver

Det mina vänner är en degerforspizza värd att minnas.

Nya Vulkan har den inte på sin meny.

Ps. Mycket lycklig att det åtminstone inte blir sämre än kval.

20121029

En blogg till

Jag har startat en blogg till. Den heter jazzen.se och namnet säger väl det mesta om vad den handlar om?



20120926

Ett ett

Motståndarlaget kvitterar till 1-1 i sista matchminuten när IF spelar med en man mer.

Som rödvit vänjer man sig vid den känslan. Eller, man blir van. Eller, det känns som vanligt.

Mörker.

20120918

Tre jävla noll. Misär.

Inte ens jag klarar att vända resultatet mot Umeå till något positivt.

På lördag väntar ännu ett helveteskval hemma på Stora Valla mot Brommapojkarna. Förväntar mig brakförlust och spöregn.

Tänker ändå vara där.

Evigt lidande.

20120917

Downton Abbey SE03E01

Igår var det premiär för den tredje säsongen av Downton Abbey på ITV1. Vi satt så klart som klistrade. Sändningstiden var 21 i England, vilket betydde aningen sena 22-23-30 här hemma.

OBS! Tänker inte spoila något viktigt. Promise.

Det började lite småsegt och jag hade lite svårt att släppa känslan: "jaha, är allt tillbaka till det gamla vanliga nu?" – under den första kvarten ungefär. Sen tog det fart och om jag tvivlade i början föll jag snart som en fura. Lika välskrivet som de två tidigare säsongerna och ett ormbo av intriger öppnade sig under den följande timmen.

Hela avsnittet kretsade runt bröllopet mellan Matthew och Lady Mary. Hela släkten samlad, inklusive Lady Sybil och Tom Branson. Dessutom dyker Shirley MacLaine upp som Martha Levinson, Coras mor. En släkting till O'Brien dyker upp i köket. Bates sitter kvar i fängelset och Anna försöker rentvå honom. Och det finns mer, mycket mer.

Det jobbigaste med att kolla live via ITV1 är den sjuka mängden reklamavbrott. Om ni tycker att trean, fyran eller femman är jobbiga här hemma, så har de inget på en storsäljande brittisk serie. Ska vi säga att de 90 minuterna innehöll 60 effektiv TV-tid?

Vi ser Downton Abbey med hjälp av den fina iOS-appen från FilmOn.com som ger tillgång till en hoper streamande tv-kanaler, främst brittiska, via en och samma tjänst.

20120910

Kära festivalarrangörer


Sommaren 2013 kommer jag med största sannolikhet att åka på en festival. Möjligen två, om den första är någon annan än lokala Putte i Parken. Så här ett drygt halvår innan festivalsäsongen drar igång är det några utomsocknes festivaler som konkurrerar om min tid och mina pengar: Hultsfredsfestivalen, Way Out West och möjligen den där nya i Norrköping.

Jag gör det enkelt för er. Den av er som bokar flest namn på den här tio i topp-listan vinner mig som besökare. Grattis! (Ps. Samtliga är artister jag aldrig sett live förut.)

  1. Neneh Cherry & The Thing
  2. Sharon Jones & The Dap-Kings
  3. The Jesus & Mary Chain
  4. Public Enemy
  5. M.I.A.
  6. Busta Rhymes
  7. Georgia Anne Muldrow
  8. Little Dragon
  9. Wildbirds & Peacedrums
  10. Goran Kajfes Subtropic Arkestra

Fyll sen på med några av de här så blir jag glad (även det artister jag inte sett live tidigare):
Grillat & Grändy, The Charlatans, Beyoncé, Shafiq Husayn, Antibalas, Kissey (eller Wonderkiss), Tiombe Lockhart, Aloe Blacc, Nas, Torture Division, The Coup, Mayer Hawthorne, Christian Gabel, Natalie Gardiner, Bloody Mess, Svenska Kaputt, Huntress Bow, Yarah Bravo (eller One Self), Death Breath, Dam-Funk, Die Zorros och Chords.

Och så några jag gärna ser igen, eftersom det sker för sällan eller var alldeles för längesen:
Damn!, The Roots, Meshell Ndegeocello, Erykah Badu, Imperial State Electric och Prince.

Allra sist ett alldeles särskilt tips till Hultsfredsfestivalen. Be Sedlighetsroteln att köra ett gig. Ni lyckades ju med någon halvexklusiv återförening ifjol. Just den där skulle locka mig till Småland.

Way Out West, ni kan väl styra upp den där återföreningen av Fireside i år?

Putte? Jag begär inte mycket. Ge mig en kul grej per dag bara. Och en scen till på området. Det var faktiskt lite för lite festival i Mariebergsskogen sommaren 2012.

Sen hoppas jag så klart att programmet fylls med massor av artister jag kanske skulle kunna gilla, men aldrig hört talas om tidigare.

Vi säger väl så?

20120904

20120814

Min startelva mot Assyriska

Det var längesen jag skrev något om vårt kära röda-vita lag. Har inte velat jinxa nåt. Har mått för illa inför, under och efter matcherna. Igår stängde jag ner Twitter med fem minuter kvar. Orkade inte mer när Värnamo satte 2-3. Men efter segern tändes ett litet hopp om en "ljus" höst och en kommande säsong med ärkemöten mot *SK.

Tyvärr landade IF en ansenlig samling gula kort därnere i Småland. Dessutom gick Klingberg av med skada i halvtid.

Sen dess har vi väl lite till mans skämtat om att Degerfors lika gärna kan lämna WO mot Assyriska eftersom vi ändå inte får ihop till en elva.

Nu är jag inte Werner, men har ändå inventerat truppen och försökt pussla ihop en startuppställning. Den går ungefär så här:

Målvakt
Jonas Bohlin

Ett självklart och enkelt val. Känner faktiskt ingen större oro över att han tar över. Edwards släpper alltid in minst ett. Det är inte lika självklart med Bohlin längst bak.

Backlinje
Christoffer Eriksson
Pontus Jakobsson
Jonas Olsson
Adam Nilsson

Här händer det grejer. Att båda ordinarie mittbackarna är avstängda är så klart sjukt jobbigt. Men Jonas Olsson är säsongens bästa spelare i Degerfors så här långt och jag är övertygad om att han låser mitten och tar rollen som härförare där bak. Den svåraste frågan är så klart den ytterbacksplatsen han lämnar. Där väljer jag unge Adam Nilsson. En del skulle säkert föredra att plocka ner Sundgren, men jag ser hellre honom på yttermittfältet för att hålla nere förändringarna så långt som möjligt. Dessutom tycker jag att han levererat mer där än som back.

Mittfältet
Erik Nilsson
Tobias Solberg
Eric Jernberg
Jesper Karlsson
Daniel Sundgren
Christopher Brandeborn

Det där ser väl inte så himla dumt ut ändå? Trots att jag ger Erik Nilsson chansen från start... Solberg verkar ha gjort en av årets bästa insatser i Värnamo. Hoppas det vänt för honom nu. Vi behöver verkligen en Solberg i fjolårsform i höst. Jernberg levererade i sitt inhopp och känns plötsligt självskriven i startelvan. Utropstecknet är kanske Jesper Karlsson. Möjligen skulle Andronic kunna starta istället, men jag vågar inte hoppas på det. Och om Klingberg är hel på matchdagen tar han så klart den platsen. Räknar ändå med att Andronic spelar minst en halvtimme.

Uppdaterat
Av någon anledning fick jag för mig att Brandeborn också var avstängd. Det är han inte. Så, han startar så klart. Det ser bättre och bättre ut. 3 poäng!

Anfall
Peter Samuelsson

Ja, det är väl inget att snacka om nu när Nutt är skadad? Annars vidhåller jag att Nutt är nummer ett. Om Samuelsson lyckas leda rödvitt till seger mot Assyriska ser det väl däremot mörkt ut för Nutt under resten av säsongen. Så den gode Samuelsson har en del att spela för.

Bänken
Finns det någon kvar? Jodå faktiskt. På bänken sitter nämligen:
Gheorghe Andronic, Alexander Hjärpe, Jesper Karlsson, Daniel Henriksson, Ferhat Ayaz, Tobias Stangnes och Petter Hedström. Förutsatt att vi får använda juniorerna. Osäker på vad regelverket säger om det.

Vad säger ni, det ser väl ändå inte så illa ut? Hoppas Werner testar alternativen redan i cupmatchen mot ÖIS. Särskilt Bohlin behöver matchtid.

20120812

5 år



Igår fyllde den här fantastiska lilla tjejen fem år. Hon blev jublande glad över alla presenter och klämde ur sig ett lyckligt "åh" eller triumfatoriskt "yes" efter varje öppning.

Bäst var kanske ändå cykeln hon valde själv tidigare i veckan.



20120805

Tillbaka på Valla

Var på Stora Valla för första gången på alldeles för länge idag. Eftersom syrran hade ett bröllop att närvara på innan matchstart missade vi första 20 och därmed IF:s och Brandeborns båda mål. Med facit i hand borde jag kanske hållit mig borta istället för att jinxa matchen. Det verkar årets rödvitt iofs göra ganska bra på egen hand...

Några intryck ändå.

Brandeborn gav belackarna svar på tal idag. Visst, han behöver fortfarande lära sig att hushålla med krafterna och att inte springa på allt, men idag hände nästan allt framåt runt honom.

Solberg gör sin sämsta säsong på många år. Idag var inget undantag.

Klingberg måste våga skjuta. Han hade minst ett par gyllene tillfällen där han borde ha lossat av kanonen. Våga skjuta, det är tufft att dra på.

Degerfors har äntligen två ytterbackar som funkar. Jag kan inte ens minnas senast det hände. Satsa gärna två eller tre löneposter på Jonas Olsson, tack.

Det märktes tydligt att Samuelsson inte spelat särskilt mycket i *SK. Tyvärr blev det inte bättre av att Nutt löste av och gick sönder (axeln?) efter bara ett par minuter i spel.

Edwards kan vi hellre mista än ha nästa säsong. Han håller inte. Tappar alldeles för enkla bollar. Det ena målet var en riktig kalasträff och inte mycket att säga något om, men det blir för många farliga returer och andrachanser med honom längst bak.

Vulkanerna mullrade igen. Kanske lite enformigt, men mer och högre än på ett par säsonger. Inte lika frejdigt som när URB hjälpt till att välja ramsor, men en god omstart. Hoppas det håller och växer.

Nästa match, borta mot Värnamo som dängde till Ängelholm med 4-0 idag, blir en verklig domedagsdrabbning.





20120803

Firade 40 i Örebro

Att ställa till med stor 40-årsfest mindre än två veckor efter bröllopet var aldrig särskilt aktuellt. Gjorde en utflykt tillsammans med min nyblivna fru, men utan barn, till min gamla hemstad Örebro och bästa vännerna Kal och Fifi. Vandrade i gamla kvarter, pekade på gamla lägenheter, bläddrade skivor och åt tjockt mycket och gott på Meza.

Här är några bilder från dagen.

















20120730

Fynd i två led



Var på bakluckeloppis på Norra fältet igår, ett mecka för barn på jakt efter leksaker i plast. En och annan skivback fanns bland borden och jag plockade med mig två album för en tia styck. En fin, om än vattenskadad, samling med Lee Dorsey och The Isley Brothers fantastiska "This Old Heart of Mine". Trodde jag i alla fall.

För när jag spelade igenom skivorna nu på förmiddagen visade sig Isleys-fodralet innehålla göteborgska Doris album "Svenssons Doris" från 1969. Oklart om det var en vinst eller förlust, jag lutar ändå snabbt mot det förra. Vinst alltså.

A-sidan innehåller sex fina bitar i gränslandet mellan schlager och soul. Doris sjunger hela tiden med ett hotande rivjärn på gränsen till att slita sönder strupen. Fantastiskt. Låtarna är lånta och översatta standards som Lennon/McCartneys "Your Mother Should Know" ("Din mamma hon minns") och Alan Morehouse"Boom bang-a-bang".

B-sidan innehåller lika många spår, den här gången på engelska. Anslaget i tolkningarna är lite råare än på A-sidan. Som om Doris kände sig friare att ta i på ett främmande språk. Även här är de flesta bitarna inlånade. Två av spåren ståtar med svenska kompositörer, psykedeliskt popiga "You Made a Fool of Me" med tokiga falsettkörer och mjukt svängiga "Wouldn't That Be Groovy" med en fin stapplande basgång och yster refräng som Mike Myers borde ha plockat upp i en Austin Powers-film.

Må vara att vinylen stundtals är i skrapigaste laget. Det kan jag ta för en tia. I slutänden känns det ändå som att jag drog en vinstlott när Doris gömde sig i Isley Brothers.

20120725

#apgift12 på Instagram

Några av de bilder som togs under vårt bröllop. Ska försöka sammanfatta mina intryck i ord senare. Ska bara landa lite först.

20120723

20120712

Jag hoppas att genusfotografen orkar

Historien om de låga bilderna av mästerkocken tog en ny tokig vändning. Jag tappar hakan.

Det finns gott om människor som borde sitta hemma och skämmas just nu. Grabbarna på Spectacular Studios (Eric Legge i synnerhet) och "bildombudsmannen" Staffan Teste till exempel. Små och småaktiga pojkar.

Känns ändå lite fint att jag var med på den där första föreläsningen. Tänk att få vara en liten fotnot i den här historien ändå.

20120711

Min mest spridda spotifylista

Den av mina spotifylistor som har överlägset flest prenumeranter heter "Mojo Motown top 100". Det är, som namnet antyder, de flesta (94 av 100 tror jag) av de låtar Mojo listade som Motowns allra finaste stunder. I skrivande stund har 3035 personer valt att prenumerera på den. Jag har inte gjort särskilt mycket för att sprida den själv utan det handlar förmodligen helt och hållet om att människor ser att vänner lyssnar på den via Spotifys Facebook-koppling.

Hur som helst. Glad lyssning!

Spotifylista: Mojo Motown top 100

20120710

Min lördag på #pip2012

Lördagen blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig i början av veckan. Trodde ett tag att min blivande fru övertygat sig själv om att följa med på festivalen åtminstone en dag. Den tanken dödades effektivt när två goda vänner plockade upp mig för att påminna mig om att jag snart ska gifta mig.

En del skulle kanske kalla det svensexa. Och visst utsattes jag för det ultimata hånet genom att att få gå runt i en *SK-tröja prydd med namnet B*rg*r resten av dagen. Bilder får ni leta efter själva. Det bjuder jag inte på.

Så istället för att gå runt med en kamera och fotografera lite med min sambo på armlängds avstånd blev det något helt annat.

Ungefär så här minns jag det.

Vi började på Drott där de tillresta två åt macka och drack öl. Jag drack vin. Under den korta stunden på uteserveringen passerade inte mindre än två bekanta. "Bra" utdelning, jag är trots allt inflyttad.



Sen gick vi till festivalområdet och såg en fin konsert med Freddie Wadling. Vilket band karln åker runt med! Sebbe Öberg från Fläskkvartetten, Per "Ruskträsk" Johansson och så var det den tredje som jag tyvärr missade namnet på och inte kände igen själv. En stor del av materialet var så klart hämtat från Wadlings senaste James Bond-skiva. Men också ett par näst intill förbjudna covers som en magisk version av Creep och utmärkta versioner av Strawberry Fields och Let's Dance (för visst var det den Bowie-covern, eller sviker mitt minne mig?).

Efter det taxi till Via Appia och mat längst upp. Oxcarpaccio och lammytterfilé blec mitt val. Mycket bra lamm. Som bekant är lamm bästa sättet att testa en restaurang. Jag väljer alltid lamm första gången för att avgöra om jag ska komma tillbaka igen eller inte. Till Via Appia kommer jag gärna tillbaka.



Taxi tillbaka till området och en som vanligt fantastisk spelning med Timbuktu & Damn!. Jag tar dem för så självklara numer att jag ibland kan tänka att jag inte behöver se dem igen, men det är alltid fel tanke. Så jädra bra.

Efter det satte vi oss i loungeområdet med plastmatta i sällskap med kollega och bekanta. Där blev vi kvar resten av kvällen. Trevligt.

Hörde senare Winnerbäck-konserten i bakgrunden och noterade strax under fem sammanlagda minuter av urtypiska Nicke Andersson-gitarrer. Det var ganska fint. Winnerbäck lät med andra ord aningen mer rock'n'roll än vanligt och lite mindre platt. Och det är en bra sak. Om än inte så att jag tänker springa benen av mig för att höra det igen.

En stund senare började den snälla och leende personalen gå runt och berätta att området faktiskt stängde nu. Så i stort sett sist lämnade vi området och tog taxi hem.

Tack och god natt.

Tack Kal.

Tack Björn.

20120707

Fredagens regn och lördagens sol? #pip2012

Det går inte att komma ifrån att fredagen präglades av regnet. Det fanns som tur var inte särskilt mycket jag ville se i programmet. Gjorde sista arbetsdagen innan semestern och hade en hel del att sy ihop, så när det var klart åkte jag hem, träffade familjen, åt mat och slappade en stund. Perfekt med festival på hemmaplan.

Valde att lämna kameran hemma när jag åkte in till festivalområdet. Kände inget behov av att dokumentera regnet mer än nödvändigt.

Hängde mest i vårt tält i den lilla utställarbyn. Tills vi drog igen klockan nio.
Såg Kapten Röd spela bort regnet och få massiv kärlek från publiken. Hela Kapten Röd-grejen fascinerar mig. Följde den svenskspråkiga reggaescenen ganska noga under ett par år och känner igen flera av personerna på scenen (åtminstone till namn). Jag har svårt att höra vad det är som gjorde att just Kapten Röd lyfte.

Hur som helst. Det svängde hyfsat och han har någon handfull låtar som lyfter någon nivå över massan.

Efter det kom konserten jag var på plats för, Familjen. Tyvärr kändes det inte som om Johan var riktigt pepp den här kvällen och att regnet tilltog rejält höljde inte direkt publikens energinivå. Familjen är i stort behov av att anpassa sin scenshow till större scener. Två man och en liten maskinpark blir för fattigt på den här nivån. Hooka upp med en videokonstnär och kör lite projektioner åtminstone.

*****

Idag tänker jag se Timbuktu & Damn! Och eventuellt nåt mer som råkar spela när jag är på plats.

*****

Det känns som om det finns chans till sol (eller åtminstone uppehåll). Hoppas! Det vore en fin avslutning på en fin festival.

20120706

Tankar om torsdagen och fredagens schema #pip2012

Vi tar fredagen först. Det är min sämsta dag på Putte i Parken 2012. Det finns faktiskt inget jag verkligen vill se. De två jag är mest sugen på är Familjen (för den förväntade publikreaktionen och att jag aldrig sett honom förr) och Side Effects (som jag fått tips om från vänner). Tyvärr ligger de exakt samtidigt. Side Effects dessutom på Glada Ankan inne i stan. Behöver fotografera området lite idag också, så det lutar mest åt Familjen.

*****

Har langat ut ett gäng bilder från torsdagen på facebook.com/varmland. Har en hel del juste från framför allt Murkage-konserten att gå igenom. Det landar på Flickr längre fram.

*****

Såg faktiskt mer än jag hade tänkt se under torsdagen. Bra jobbat.

*****



Murkage öppnade festivalen framför en nästan tom gräsyta. När de gick på var vi tre fotografer i diket och det fanns tre personer framför rätt scen (ytterligare några tiotal satt i skuggan under träden eller väntade på Young Guns).

Det sköna var att Murkage tog tjuren vid hornen och levererade en energistinn konsert. Respekt för det. De lät lite som om ett OFWGKTA från Manchester. Fyra rappare, en DJ och en trummis. Många jungletrummor blev det.

Jag hade i alla fall svårt att stå still. Bra.

*****

Weeping Willows lät bra så klart. Magnus Carlson sjunger faktiskt bara bättre och bättre. Ane Brun var ok, men det var så längesen jag lyssnade på någon av hennes skivor att det snabbt blev lite jämntjockt. Kom lite oväntat tillbaka till området senare på kvällen för en dryg halvtimme med The Soundtrack of Our Lives. Hoppas få chansen att se dem en gång till i höst.

*****

Men för mig handlade torsdagen mest om klubbprogrammet. Dagens förväntade höjdpunkter var Kriget  respektive Gnucci. Och som de levererade.

*****

Kriget hade kanske inte lockat den största publiken, men jag tror att precis alla var överens om att det var en grym spelning. Fullt ställ, svettigt och intensivt. Och som ess i rockärmen plockade de upp Michel Dida och Adam Tensta i ett par nummer. Kriget ska tydligen producera en skiva med de båda. Det kan bli riktigt tjockt.


*****

Gnucci älskades av publiken på Tempel som längst fram framför allt bestod av tjejer.  Hon rev av de flesta av de väntade låtarna. Bäst respons fick nog Animal och 360 Donna. Och det känns ganska självklart att hon kommer att stå på betydligt större scener nästa sommar. Gnucci var riktigt bra och  kommer att bli ännu bättre. Inga tvivel om det.

20120705

Torsdagens schema #pip2012

Idag kommer jag att göra det lätt för mig. Hänger på området mellan 16.30 och ca 20.30. Kollar lite på allt som råkar spela.

Senast kvart i nio är jag på Båten och ser Kriget feat. Adam Tensta och Michel Dida. Det blir så klart fantastiskt.

Sen tar jag mig över till Tempel och Gnucci som går på 23.30.

*****

Gårdagen var grymt skön. Gött väder. Tidigt hem, med en skön festivalkänsla i sinnet. Eli "Paperboy" Reed levererade som väntat gött gung.

*****

Är inte alldeles pepp på klubbkonceptet. Hade hellre sett en liten scen till på området där det kunde köras band samtidigt som det spelas på Teaterscenen. Kanske en bit in i skogen mot Naturum till? Jag föredrar att kunna vandra från scen till scen. Lämnar jag området en kväll nu kommer jag knappast tillbaka.

*****

facebook.com/varmland har jag langat ut några bilder från gårdagen.

*****

All in all, grymt impad av festivalområdet. Det är riktigt kompakt och gött.

20120704

Onsdagens preliminära program #pip2012

Så drar det då igång. Putte i Parken 2012. Tänker mig en relativt kort dag eftersom jag vet av erfarenhet att fyra dagar på ett festivalområde brukar få mig att tappa sugen. Så en försiktig start känns bra.

Idag tror jag att jag kommer att placera mig framför de här spelningarna:

16.30 Eli "Paperboy" Reed (Sunstage)
18.15 Jakob Hellman & Nerverna (Teaterscenen)
19.15 Tinie Tempah (Sunstage)

Offrar med största sannolikhet Simian Ghost (21.00) och Graveyard (22.30) för att orka med morgondagens dagjobb och resten av festivalen. Flogging Molly? Chris Cornell? Couldn't care less.

20120703

Fem konserter jag inte vill missa #pip2012

Jag är en ganska kräsen festivalbesökare. Har kanske sett för mycket? Putte i Parken är inte heller riktigt riktad direkt mot sådana som mig. Det är en bred och stor fest i fyra dagar. Jag gillar exklusivt. Men det finns så klart små rara inslag som jag är peppad att se.

Gnucci (Tempel, torsdag 23.30)
Jag föll som en fura första gången jag hörde henne och har följt hennes släpp slaviskt sedan dess. Snart snart tror jag att det landar ett album i eget namn, men tills dess får jag hålla tillgodo med gästspelen och några få egna låtar (spotifylista bakom länken).

Kriget (Båten, torsdag 21.00)
Jag älskar Kriget. Per Nordmark (Fireside m fl), Christoffer Roth (Hets, Monster m fl) och Gustav Bendt (Barbwires, Moneybrother, Monster m fl) spelar störig och spräckig frijazz i gränslandet till hardcorepunk. Som om Kullrusk spelade punk. Typ.

Eli "Paperboy" Reed (Sunstage, onsdag 16.30)
En verkligt udda fågel i programmet med sin lätt rockabillytintade retrosoul. Inget jag lyssnat supermycket på, men ändå en av de överlägset mest spännande bokningarna i årets program.

Timbuktu & Damn! (Stage of Joy, lördag 21.15)
Det är fortfarande tjänstefel av alla festivalbokare som inte bokar en separat spelning med Damn! när de ändå är på plats, men en spelning med Timbuktu längst fram är bättre än ingen Damn!-spelning alls. Och nu var det tillräckligt längesen jag såg dem för att känna pepp.

Familjen (Sunstage, fredag 22.30)
Ingen fanboy. Har knappt lyssnat. Jag går nog dit lika mycket för att se publiken. Samtidigt, jag har faktiskt aldrig sett Familjen live och det finns ändå något där jag gillar. Dessutom tror jag att han åker med både Andreas Tilliander och Per Nordmark som scensällskap i år. Det blir ju gött. Jag vet det.

Annat jag har på kanske-listan (i spelordning): Simian Ghost, Graveyard, Murkage, Weeping Willows, Hank 3, The Soundtrack of Our Lives, Vånna inget, Thåström, Side Effects, Freddie Wadling, Deportees, Damien, Bara på låtsas och Lars Winnerbäck (och den där sista förtjänar kanske en egen bloggpost).

20120702

Det var dans bort i Holken

Det var längesen jag kände mig så out of touch som när jag såg sändningarna från Summerburst häromveckan. Den svenska dansmusikscenen har jag inte haft koll på på allvar sedan Nordik Beats-dagar och jag är så gammal att jag med en hel del värme minns pappa Ingrossos technoprojekt Hyper Nature.

Men på festival i Värmland hör det till sakens natur att ramla in på ett elektroniskt laddat dansgolv. Så jag smällde helt enkelt ihop en spellista med artisterna som kommer att hålla till i Holken. Mest för att få en känsla av hur det kanske kommer att låta.

Jag vet ju inget om de flesta artisterna egentligen, så jag har framför allt plockat låtarna som är de mest spelade av respektive artist i Spotify. Man vill ju ha hitsen liksom. För jag antar att de lika gärna kör sina remixer av andra som sina egna original.

20120626

Årets skiva så här långt



Ända sen Neneh Cherry ropade "DJ!" och öppnade Buffalo Stance med raden "Who's that gigolo on the street / with his hands in his pocket and his crococile feet / hanging off the curb, looking all disturbed" har hon varit den koolaste. Visst, hon gick bort sig under ett par år och det har väl inte alltid varit lika självklart att spetsa öronen när hon släppt nytt.

Men nu när hon gör gemensam sak med svorska brötjazztrion The Thing med bästa Mats Gustafsson på saxofoner och stenhårda rytmsektionen Ingebrigt Håker Flaten (bas) och Paal Nilssen-Love (trummor) borde allas öron stå i givakt och på helspänn. Mina gör det.

Tillsammans bjuder de på två egna kompositioner (Cashback och Sudden Moment) och sex saker som skulle kunna kallas standards i en modern sångbok:

  • Suicide Dream Baby Dream
  • Martina Topley-Bird Too Tough To Die 
  • Madvillain Accordion
  • Don Cherry Golden Heart 
  • The Stooges Dirt
  • Ornette Coleman What Reason Could I Give 
Covervalen säger en hel del om hur det låter. Som en blandning av sina influenser och de egna arven.  The Things fria jazz och Neneh Cherrys sång med rötter i triphopen är ett vackert skavande äktenskap. The Things ömsom bångstyriga brötande, ömsom väna smekande.  Neneh Cherrys förtrollande och självsäkra röst, det är inte alla som med hedern i behåll klarar att sjunga MF Doom-rim. det blir ren och skär magi och en alldeles utmärkt sammanfattning av vart mitt musiklyssnande tagit vägen.

Full pott! Bomber och granater! Alla måste lyssna! Och all den jazzen.






20120625

Snart är det festival! #pip2012

Jag ska väl med en gång erkänna att årets program på Putte i Parken inte direkt träffar mig. Det är å andra sidan ingen nyhet. Jag verkar aldrig ha varit målgruppen, så det är helt ok.

Tycker ändå att de gjort ett hyggligt bokningsjobb i år igen, även om jag har mycket svårt att se vitsen med att boka Chris Cornell. Det måste kosta mer än det smakar. Saknar kanske ett par sådana där riktigt oväntat konstiga bokningar som Ke$ha, Far East Movement och Paramore. Eller, det kanske är Tinie Tempah och Gavin DeGraw i år då. Jo. Så är det nog.

Lite oväntat är det väl att hårdrocken helt lyser med sin frånvaro. Men det är väl krocken med Getaway Rock som är anledningen till det?

Samtidigt lite kul och trendkänsligt att ägna en hel scen, Holken, åt dansmusiken. Lika trist är det att stora delar av den intressantare delen av startfältet hamnat på de så kallade klubbscenerna. Att importera det sämsta med Way Out West (dvs Stay Out West) imponerar inte.

Min egen "måste se"-lista är mycket kort. Eli "Paperboy" Reed, Kriget, Gnucci och som vanligt Timbuktu & Damn! (men frågan är om det kan räknas som ett verkligt måste längre).

Men festival är festival och det är ett bra tillfälle att återse en del gamla bekantskaper jag kanske inte bryr mig så mycket om längre (Thåström, Freddie Wadling, TSOOL), att se artister vänner tjatat om (Vånna Inget, Simian Ghost, Factory Brains, Side Effects) eller att se sånt jag aldrig sett live förr (Familjen, Hank 3).

Att jag skulle komma att ringa in Lars Winnerbäck i programmet var väl inget jag räknade med, men med ex-hellacoptrarna Nicke Andersson, Boba Fett och Robert Eriksson i bandet säkrade han mig för första gången någonsin. Tänker ändå inte lyssna på någon låt innan, så Winnerbäck finns inte med i den spotifylista med artister jag överväger att se.

Har jag missat nåt viktigt?

20120616

Dagens pannkaksrecept

1 dl vetemjöl
1 dl rågmjöl
En nypa salt
4 dl gammaldags mjölk
2 ägg

Återstår att se om det funkar.

Facit
Det funkade. Fyraåringen gillade dem.
De blev aningen "smuligare" än pannkakor på bara vetemjöl.

20120612

Ingen vill veta av din tröja




Det gjorde ont att se Degerfors förlora mot Hammarby i lördags. Jag tyckte egentligen att det såg rätt ok ut långa stunder. Degerfors var med i matchen minst lika bra som Bajen och den kunde egentligen ha slutat hur som helst.

Men det var väl egentligen inte för att Degerfors spelade bra. Det berodde mer på att Hammarby gjorde en ganska kass match och att Rödvitt ännu en gång fick chansen att spela elva man mot tio.

Det är ledsamt att se vårt innermittfält vara så svagt defensivt. Solberg är långtifrån fjolårets form och Klingberg är fortfarande lika långsam.

Vänsterkanten funkar inte heller riktigt. Det saknas fart. Jag tycker i och för sig att Sundgren gör en hygglig insats på backplatsen (trots att han nog får ta på sig ett mål).

Jag tycker inte, som en del andra, att våra problem ligger i mitten av backlinjen. Adde agerar med pondus och Medvegy växer.

Framåt hoppas jag bara att Nutt ska kunna komma tillbaka snart. Karikari i all ära, men jag tar hellre Nutt varje dag i veckan.

Enda verkliga glädjeämnena var Rennie (som äntligen var tillbaka i en form som påminde om fjolårets) och Jonas Olsson som fortsätter att imponera.

*****

Inramningen var magisk. Stort tack till Bajen Fans för det. 5603 personer på Stora Valla är alldeles lagom många. Särskilt när 1500-2000 av dem sjunger.

Vulkanerna sans URB försökte, men drunknade helt i den vägg av ljud BF skapade.

*****

Men nu skulle det ju handla om den där t-shirten på bilden.

Först: grundidén att dela ut 3000 rödvita t-shirts = geni.

Utförandet = katastrof.

För även om jag bortser från att den ser för bedrövlig ut är det helt bortkastat att märka en tröja med en specifik match på det viset.

Kommer någon att vilja bära den offentligt igen? Oavsett det katastrofala resultatet? Oavsett den usla formen?

I think not.

Jag vill inte göra reklam för Hammarby. Jag vill inte minnas att vi förlorade.

Däremot hade jag gärna burit en t-shirt på temat "Degerfors IF - hela Värmlands lag" (om den bara sett aningen bättre ut). Nu slängde IF effektivt 3000 (någon handfull nöjda bajare undantagna) vandrande reklampelare i sjön.

Det är synd på en i grund och botten god idé. Men det får inte stanna vid den där första tanken. Det måste tas hela vägen. Det måste andas kvalitet från början till slut.

På tal om det skulle jag bli en lycklig man om någon ville ta sig an och uppdatera det rödvita supportersortimentet. Det stinker av tidigt 90-tal. Finns det ingen hyfsad t-shirtdesigner som brinner för Degerfors IF?

20120605

Stina Wirséns Vem-serie har blivit app




Upptäckte precis att en av Claras favoritbokserier blivit app. Stina Wirséns makalöst fina Vem-serie. Senast härom dagen, 4 år och 9 månader gammal, plockade hon fram Vem är borta? och bad mig läsa den. Målgruppen är väl egentligen 2-3 år, men en favorit är en favorit.

Så jag tvekade inte att ladda ner appen. En bok i serien, Vem bestämmer?, följer dessutom med utan kostnad. Resten får man slanta upp 15 kr/st för. Billigt. Tyvärr verkar några titlar saknas, Vem städar inte? till exempel. Det känns ju lite onödigt.

Tyvärr finns det inte heller någon filmbutik i appen. Flera av historierna blev fina små kortfilmer för ett tag sen. Det vore fint om det gick att köpa dem också i appen. Till samma pris? Gissar att det är delade rättigheter till filmerna som krånglat till det. Hoppas att de dyker upp i en framtida uppdatering.

Anywho. En enkel liten app som levererar i stort sett vad jag hade väntat mig. Fin bonus med uppläsningen.

20120604

Jag hatar att vara en hater

Miss World kallar sig en ny tidning som i sitt manifest skriver att man vill vara "ett magasin som ska bryta det likriktade utbudet".

På omslaget sätter man därför, förvisso svårflörtade, Lars Winnerbäck och toppar sen med bland annat Bob Marley, Veronica Maggio, Magnus Betnér och Lena Philipsson. Jo man tackar.

Å andra sidan. Nina Hemmingsson, Lina Thomsgård och ett reportage om transvestiter i Buenos Aires är kanske tillräckligt för att jag ska ge det en chans.

Jag är trots allt tidskriftsjunkie.

20120603

Läst: Frank Miller & Simon Bisley "Bad Boy"




Min inre 20-nånting gråter av lycka när han ser namnen Miller och Bisley på samma omslag. Snart 40-åringen tvekar inte att ladda ner "Bad Boy" som första inköp i Comixology-appen (den fanns inte i iBooks). (Han förresten med en del New Avengers till.)

Om mitt serieläsande skulle kunna sammanfattas med ett namn vore det förmodligen Frank Miller. Under 90-talet och förmodligen en bit in på 00-talet (jag skulle behöva kolla Wikipedia för att bli säker, men orka) läste jag allt jag visste att han släppte. Simon Bisley penna har jag dyrkat sen jag var ung rollspelare på 80-talet.

Miller och Bisley samtidigt! Luv!

På något vis har jag alltså lyckats missa den här. Obegripligt.

Historien inleds med att unge Jason (max tio år va?) vaknar sönderslagen i en sjukhussäng. Han minns inget av sitt tidigare liv och han har en gnagande känsla av att kvinnan och mannen som finns vid hans sida inte är hans riktiga föräldrar. Och han är jädrigt sugen på en cigg.

Avslöjar inte mer än så. Det är en juste Millersk resa och Bisley som tecknar med grova, spretiga, streck bjuder på fin underhållning. Kanske ingen av herrarnas allra bästa stubder, men dum att missa.

Vad ska jag skriva om Degerfors IF?

Vilken jädra berg- och dalbana den här säsongen är. Mycket förtvivlan och små smulor av hopp.

Efter den katastrofala öppningen började rödvitt plötsligt leverera poäng som om det vore säsongen 2011 igen.

Lika snart som det började kännas, om inte säkert så åtminstone, hoppfullt - ja då rasade allt igen. Dagens bakslag i Falkenberg glömmer jag helst.

Annars har det rasslat in mer eller mindre väntade nyheter i veckan. Werner & Lindskog har skrivit på för 3+1 år till (mycket bra!). Träläktaren står kvar länge till (bra). Vi får kanske behålla Karikari säsongen ut (kluven, tycker egentligen att det är bättre att spela Nutt). Kassenu hoppas jag att vi släpper. Det var en chansning som inte höll.

Nästa vecka möter vi ett Bajen som är i lika desperat behov av en trea som vi, men av helt andra skäl.

Det är också nästa vecka den negativa publiktrenden måste vändas. Vågar man hoppas på att IF tar det tillfället att köra en drive med säsongskort för, säg, en tusenlapp? Och att det går att lösa det på Valla?

Handeln med årskort måste skärpas.



20120530

#nuspisas - en föränderlig lista

Det här är en föränderlig lista med musik jag lyssnar på under arbetstid. Sånt jag gillar eller hoppas gilla (men inte hunnit lyssna på än).

20120522

Läst: The New Avengers - Breakout




Jag har aldrig riktigt läst Marvel, men sett massor av filmer. När det handlat om superhjältar har mitt serietidningsintag till 90% handlat om Batman och resten om andra delar av DC-universat. Jag har mao ingen relation till de ursprungliga Avengers.

För mig blir det här lite allstarfest med Captain America, Spiderman och Wolverine i huvudrollerna och en uppsjö av mer eller mindre obekanta superskurkar i omlopp.

Gick på ett klassiskt knep när jag plockade hem första delen gratis, svalde betet och sen köpte resten. Må vara till det extremt fördelaktiga priset 25 spänn.

All in all hyfsad förströelse, men inget jag kommer att läsa om. Men det var oväntat gött att läsa serier på iPaden. Det kommer jag att göra om. Ska bara uppdatera mig på vad som är läsvärt ur 2000-talets produktion.

Har kikat lite på Comixology-appen och DC-appen och får spel på alla lösnummer. Ge mig samlingsvolymer. Orka kryssa runt bland olika titlar för att följa en storyline.

Men vad ska jag inte missa?

Har det vänt nu?

6-1-segern hemma mot Värnamo gick att förklara med en hel massa argument om fördelaktiga förhållanden (spel med 11 mot 10 i över 70 minuter, en förstemålvakt som gick sönder och ersattes av tredjemålvakten osv). Men 0-0 borta mot Assyriska går inte att snacka bort. Det var ett riktigt fint besked av våra rödvita hjältar.

Nu väntar i och för. Sig en minst lika svår match hemma mot ett ett formstarkt Landskrona BOIS på fredag, men visst känns det ändå som om den värsta klumpen i magen släppt en aning? Vågar ändå inte tro på mer än en poäng. Överraska mig gärna.

20120427

Debut i Studio Valla

Efter påfrestande lång väntan är äntligen avsnittet av Studio Valla där jag och Johannes Klenell pratar supporterskap med Elena Lövholm-Eriksson ute. Som alltid sjukt märklig känsla att se och höra sig själv. Men om du vill se det, finns det på ctvplay.se.

Förövrigt räknar jag med att det går åt helvete på Grimsta. Trots att jag tippat 1-2 på SvenskaFans.

20120422

Det är inte lätt att vara rödvit

Vad ska man säga om dagens match? Mer än att det gick åt helvete? Degerfors spelar otroligt tamt i första halvlek och släpper ett mål till Umeå som sedan spelar ett trist men effektivt kontringsspel, fullt fokus på defensiv och temposänkning. IF fick i get uträttat. Inget.

I andra är det ett delvis nytt DIF som kliver ut på planen. Äntligen lite energi. Äntligen lite fart. Solberg fyrar av en rejäl volleykanon tidigt i matchen som Umeås målvakt med viss möda tippar över. Det känns just då som att det här är en match vi kommer att vända. Men i samma stund som jag tänker tanken gör Umeå ett retligt 0-2. Ridå.

Hoppet tänds åter när Klingberg trycker in 1-2. Degerfors trampar på riktigt fint medan Umeå fortsätter att försöka sänka tempot. Inte alls lika framgångsrikt.

Werner satsar allt han har framåt och avslutar matchen med något som närmast är att beskriva som en 2-2-5-1-uppställning. Jonas Olsson och Sundgren delar på högerkanten. Erik Nilsson till vänster och i mitten trollar Brandeborn och Andronic med bollen. Det är åtminstone ganska festligt.

Jag önskar att det fanns mer positivt än detaljer att ta med från den här matchen. Det börjar bli hög tid för en seger nu.

Förövrigt, sjukt trist att URB bestämt sig för att bojkotta resten av säsongen. Det är inte vad vi bäst behöver just nu.

Ändå. Tre positiva saker.

1. Brandeborns och Andronics samspel. Om Werner kan hitta ett sätt att få med dem både i större delar av matchen, gärna från start, tror jag att det kan bli något att njuta av.

2. Karikari visade att det finns något där. Han blixtrade till i ett par sekvenser.

3. Jonas Olsson, som trots att han inte tappade särskilt mycket i försvaret lyckades vara en av våra vassaste framåt.

Bonus.
Gjorde debut i Studio Valla på temat supporterskap.


Gissar dagens startelva

Jag gissar att det inte blir några större förändringar i startelvan och att Werner med andra ord ställer det här laget på Stora Valla mot Umeå.

Brian
Ghandi - Holmberg - Medvegy - Olsson
Solberg -Klingberg
Sundgren - Andronic - Rennie
Karikari

Kommentarer på det?

20120415

Läst: Bengt Ohlsson "Rekviem för John Cummings"

Utläst. Imorgon är den tillbaka på jobbet. Ingen munter historia, men jag blev sugen på att läsa Johnny Ramones självbiografi "Commando" som släpp(t)s i dagarna.


Boken lämnade mig med funderingar runt hur mycket research Benke har gjort? Hur mycket som är sanning och hur mycket som är fiktion. I DN har han berättat mer om just det. Kan inte låta bli att imponeras av engagemanget och lider med honom när han berättar om hur han fick reda på att "Commando" var på väg ut.

Ohlsson gör ett bra jobb. Det känns verkligen som om jag är i Cummings hjärna under tiden från strax innan beskedet om prostatacancern fram till den oundvikliga döden (det är ingen spoiler).

Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka tanken att Bengt Ohlssons plötsligt utträdande som kulturhöger är en del av marknadsföringen av den här boken. Johnny Ramone är trots allt punkhistoriens mest välkände republikan. Å andra sidan gör det väl Ohlsson mer lämpad än någon att gestalta Cummings hjärna. (Min egen är fylld av snor just nu, så mitt resonemang blir kanske inte urtydligt nu. Ni fattar.)

Hur som helst, en klart läsvärd bok. Särskilt om du som jag råkar gilla Ramones.

Sen måste jag göra min egen research djupare. En del av namnen i historien tror är (väl?) anonymiserade. Jag vill gärna lägga pusslet och dechiffrera lite. 

20120414

Positiva tankar

Förlust med två mål mot noll borta mot Halmstad är väl egentligen vare sig en skräll eller något att skämmas över. Men det vore ju kul om någon annan lagdel än det centrala mittfältet kunde börja fungera snart.

Missade första målet pga matlagning, men det andra skänker tyvärr Gandhi till Halmstad med lika varm hand som Gunnarsson gav Jsödra ett förra veckan. Gandhi har extremt svårt att hålla sig ute på kanten. Han söker sig in mot mitten HELA tiden. Där har Werner och Lindskog mycket att jobba med.

Jag tror att Degerfors lyckades med konststycket att inte få ett enda skott på mål. Bra jobbat.

Vad har hänt med Rennie? Det går inte att känna igen honom. Glädjen och energin är som bortblåst.

Måste ändå hålla fast vid det positiva tänkandet. Måste. Så tre bra saker med matchen då.

1. Klingberg var bra. Riktigt bra. En enorm uppryckning sen sist. På rätt plats dessutom. Bäst i laget idag.

2. Nutt fick starta. Inte för att han fick så mycket att jobba på och med, men ändå.

3. Den centrala linjen funkar. Från mittbackar till defensiva mittar och offensiva mittfältet (i främre ledet finns till och med konkurrens om startplatsen).

20120408

Min nästa startelva

Med dagens match i färskt minne är det lätt att önska nästa startelva.

Brian
Ghandi - Holmberg - Medvegy - Olsson
Solberg - Andronic
Sundgren - Brandeborn - Rennie
Nutt

Kommentarer på det?

Säsongspremiären avklarad

Det är lätt att sjunka ner i en bottenlös avgrund av tvivel efter dagens säsongspremiär för de rödvita på Stora Valla i Degerfors. Svårt att hitta ljuspunkter. Men eftersom jag ändå är en obotlig optimist tänker jag försöka.

1. Nutt gjorde mål. Trots att han petades ur startelvan av Karikari som väl knappt hunnit se Stora Valla innan matchen. Jag hör till dem som hoppats att Nutt ska få chansen på riktigt i år. Det gör jag fortfarande.

2. Andronics bollkontakt. Det finns mycket att hämta ur den där lilla kroppen och något säger mig att han och Rennie kan komma att skapa magi tillsammans när våren blivit varmare och de hunnit spela mer tillsammans.

3. Brandeborns inhopp. En av mina favoriter från förra året. Det händer alltid mycket när han är i närheten av bollen. Där har Werner ett angenämt problem. Törs han spela både Andronic och Brandeborn? Hoppas det. det finns en risk att mittfältet tappar tyngd utan Klingberg, men herregud vad trögt det gick med honom som offensiv mitt.

Men annars var det mesta bedrövligt. Kompakt mörker. Rennie kändes ofta frånvarande. Gunnarsson hade inte en chans att hänga med i Hrgotas svängar. Inte en träff på mål innan Nutt skänkte tröst (jag räknar inte träffarna i nätets yttersida). Listan kan göras lång.

För att toppa det hela gick det inte att lösa årskort på Valla idag. Bra uträknat.

Nu bryter vi ihop och börjar om.


20120406

Dödsblicken

Igår var jag och Clara på besök på biblioteket. När hon glatt och obekymrat satt och pusslade smög en liten stursk kille upp bakom henne och sa till sin lillebror: "ska vi slå henne". Jag stod och bläddrade böcker på andra sidan av pusselbiten, lyfte huvudet och delade tydligen ut dödsblicken. Den lille killen tystnande snabbt och smet iväg för att gömma sig bakom sin mamma.
Sensmoral: rör inte mitt barn.





20120403

Årets första tävlingsmatch

En andra-uppställning av Degerfors IF slog Skattkärr på Klasmossen i Karlstad med två mål mot noll idag. Första rundan i DM är därmed avklarad enligt plan.

Uppdaterat
Tobias Stangnes och Joel Gustavsson gjorde målen. Gustavsson skadade sig tyvärr i samband med målet. Osäkert hur allvarligt. Pontus Jakobsson var bäst på plan enligt Lindskog (VF 2012-04-04).

Målvakt:
Jonas Bohlin.

Backar:
Joel Segerdahl, Johan Kristiansson, Pontus Jakobsson, Daniel Bengtsson.

Centrala mittfältare:
Jesper Karlsson, Ludvig Hallström, Daniel Henriksson.

Yttrar:
Ferhat Ayaz, Amadayia Rennie.

Forward:
Tobias Stangnes.

Ersättare: Mattias Perkovic, Johannes Ishak, Dennis Jonsson, Joel Gustavsson och Kuwsi Kojo Ofushine.

20120402

Nederlagstippade igen

Från Expressens liverapportering från Superettans upptaktsträff.
Petter Jerdén: Hela Sveriges lag, Degerfors, jobbar i uppförsbacke. Tappade 60 procent av sina mål sedan förra året i och med spelarförluster. Parik Werner är inte orolig över att alla nya spelare kommer att ta tid att spela in. Karikari från AIK, är tänkt som spetsforward. Men än har han inte tränat med laget.

Petter Jerdén: Oj, hälften av publiken tror på nedflyttningsstrid för Degerfors. "Kommer bli stenhårt i år" enligt Werner, ambitionen är att spela attraktiv fotboll och upprepa förra årets femte plats.

Jag är förberedd på streckstrid i år igen. Det kan bli i vilken ände av tabellen som helst. Lidande blir det, det är ett som är säkert.

20120328

Hej då Erik

Jag hade tänkt att den här bloggen skulle handla lite mindre om död och elände, men idag saknar jag en kille jag verkligen beundrade. Vila i frid Erik Ljungberg.

20120325

Testar blogpress

Måste ju slipa verktygen. Var ett tag sen de användes. Det här är ett test med appen Blogpress.





Du är googlad

Såg utmärkta dokumentären Du är googlad häromdagen. Påmindes om det korkade i att slänga bort googlekraften i den här gamla bloggen. Den är trots allt andra träffen när man googlar mitt namn. Se Du är googlad om du inte redan gjort det. Här kommer trailern:

Sex sjuor


Köpte sex sjuor hos min lokala plattlangare på vägen hem från jobbet i fredags. Samtliga prydligt märkta med artist och låt på plastfickan. Knastret hade köpt in en rejäl bunt reggaeskivor. Gissar på drygt 100 sjuor och minst 50 LP. Jag plockade med de här:
  • Alozade, Mr Vegas & Hollow Point "Under Mi Sensi / Version"
  • Sister Nancy "No Dun and Put Dung" / Steelie & Clevie "Version"
  • Lady Saw "No Freaky Affair" / Spotlight "Impossible To Shine"
  • Gregory Isaacs "Margeret" / 4th St. Sista "Can You Feel It"
  • Hugh Roy (U Roy?) "Jah Jah Call You / Version"
  • Shabba Ranks "Real Woman" / Sean Paul "Like Glue"
Totalt pris: 75 spänn.