20140214

Kiss bästa minst spelade låt

Kiss spelade enligt boken Kiss Alive Forever bara Love Her All I Can live två gånger under hela 70-talet (i första och andra setet under sin första konsert någonsin).

Det är en av de låtar Gene och Paul tog med sig till Kiss från sitt föregående band Wicked Lester.

Under andra halvan av 00-talet dök plötsligt en av deras tio bästa låtar upp i livesammanhang. Kanske som ett resultat av Anthrax-covern som Gene och Paul gästade 1993? Det här behöver jag googla eller få teorier runt.

Ace Frehley körde låten live under sina solokonserter under mitten av 90-talet. Finns ett par klipp på YouTube från 1995.

Helt orimligt att den inte spelades oftare när man tänker på det.






20140213

Läst: Mats Jonsson - Mats kamp


Jag fick den här boken på köpet när jag tecknade en prenumeration i någon av Galagos julkampanjer. En prenumeration jag aldrig förlängde eftersom det aldrig damp ner något erbjudande om det. Jag slentrianförlänger annars de flesta av mina prenumerationer eftersom jag har så svårt att säga adjö till tidningar. En rutin att se över?

Men nu var det väl inte det den här texten borde handla om.

Jag har av någon anledning aldrig läst någon av Mats Jonssons tidigare serieböcker. Trots att jag var mitt i målgruppen för Hey Princess.

Mats kamp är en ärlig skildring av hur det är att bli pappa. Jag är lika mycket i målgruppen för den och känner igen mig själv i mycket av det Jonsson beskriver. Jag känner igen känslor inför, under och efter barnafödseln. Jag är kanske inte lika nojig som Jonsson (inte i närheten faktiskt) och det var jag som var borta mycket under första barnets första år (ca 12 timmars arbetsdygn på grund av restiden mellan hemmet i Karlstad och dåvarande jobbet i Karlskoga). Ett ständigt dåligt samvete för att inte finnas där.

Det gör jag inte om den här andra gången jag fått chansen att vara pappa till ett barn. Den här gången är jag hemma en dag i veckan från månad tre och när han hunnit bli 15 månader tar jag över på mer eller mindre egen hand på heltid i 13 månader (det hinner väl bli ett nytt sommarlov på slutet, ja min fru är precis som Victoria i boken lärare).

Om målet var att leverera en pappaguide, som en intervju som återges som faksimil i boken antyder, lyckas Jonsson utmärkt. Den kanske inte passar alla blivande pappor, men säg att den blivande pappan går att klassa som någon form av kulturvänster är det här ett givet köp. Inte lika säker på att den landar perfekt hos alla blivande pappor.

Som bonus får du dessutom ett par välgrundade brandtal om bland annat Den Svenska Skolan och sex timmars arbetsdag. Det kan ju passa ett valår som det här.

20140209

Anders Tengner - Access All Areas


Det fanns ingen jag hellre ville byta plats med under mina tonårs 80-tal än Anders Tengner. Ingen annan svensk journalist har präglat mitt musiklyssnande lika hårt som han. Åtminstone då.

I Access All Areasberättar Tengner historierna bakom reportagen som dök upp i framför allt OKEJ, tidningen som styrde mitt och många andras liv. OKEJ var den länge den enda tidningen att välja på för den som ville läsa om musik. Jag gillade mest Kiss och annan hårdrock då, då det passade mig bra.

Att läsa boken blir därför en rätt tung nostalgitripp. Jag har kanske inte en djup musikalisk relation till alla banden, men det spelar mindre roll.

Jag gillar upplägget att samla alla artiklar om ett band i egna kapitel. Det funkar bra. Förmodligen bättre än en strikt kronologisk tidsresa gjort. Det gör också att det går ganska bra att bara läsa enstaka kapitel i boken (om du skulle föredra det).

Tengner är kanske inte svensk journalistiks skarpaste stilist. Hans gärning bygger mer på hängivenhet och en förmåga att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Access All Areas skulle också ha mått bra av ett extra varv genom korrekturen. Boken är med andra ord ingen fantastisk läsupplevelse. Det hade jag kanske inte heller väntat mig.

Men om du som jag var en hängiven OKEJ-läsare och gillar/gillade Kiss, Whitesnake, Mötley Crüe, Europe eller något av de andra banden Tengner valt att porträttera i boken är det ändå väl spenderad tid.

20140207

Lilla kaffetestet

I julklapp från min syster fick jag en massa olika bryggkaffesorter som finns i de flesta butiker. Löfbergs Harmoni är det vi brukar köpa. Lokalproducerat ...och all den jazzen.

I julkappen fanns:
  • Löfbergs Harmoni
  • ICA Eco
  • Gevalia Ekologiskt mellanrost
  • Arvid Nordquist Classic Eco
  • Cafe Organico
  • Zoégas Hazienda

Det sistnämnda var enda mörkrosten i samlingen. Det gör inte så mycket eftersom jag är en mellanrost kind of guy. Alla sorterna är KRAV-märkta. Alla utom ICAs och Gevalias är Fairtrade-märkta.

Nu har vi druckit oss igenom alla och jag får nog krypa till korset och erkänna att det lokalproducerade inte är det godaste.

Godast var Arvid Nordquist Classic Eco och Cafe Organico. Jag behöver testa båda igen för att bestämma mig för vilket som är godast. På god tredjeplats Zoégas Hazienda. Det hade jag inte gissat.

ICA:s kaffe slipper jag gärna dricka igen. Det var riktigt surt.

Slut på konsumentupplysning.

Synpunkter på det?