Var på bakluckeloppis på Norra fältet igår, ett mecka för barn på jakt efter leksaker i plast. En och annan skivback fanns bland borden och jag plockade med mig två album för en tia styck. En fin, om än vattenskadad, samling med Lee Dorsey och The Isley Brothers fantastiska "This Old Heart of Mine". Trodde jag i alla fall.
För när jag spelade igenom skivorna nu på förmiddagen visade sig Isleys-fodralet innehålla göteborgska Doris album "Svenssons Doris" från 1969. Oklart om det var en vinst eller förlust, jag lutar ändå snabbt mot det förra. Vinst alltså.
A-sidan innehåller sex fina bitar i gränslandet mellan schlager och soul. Doris sjunger hela tiden med ett hotande rivjärn på gränsen till att slita sönder strupen. Fantastiskt. Låtarna är lånta och översatta standards som Lennon/McCartneys "Your Mother Should Know" ("Din mamma hon minns") och Alan Morehouse"Boom bang-a-bang".
B-sidan innehåller lika många spår, den här gången på engelska. Anslaget i tolkningarna är lite råare än på A-sidan. Som om Doris kände sig friare att ta i på ett främmande språk. Även här är de flesta bitarna inlånade. Två av spåren ståtar med svenska kompositörer, psykedeliskt popiga "You Made a Fool of Me" med tokiga falsettkörer och mjukt svängiga "Wouldn't That Be Groovy" med en fin stapplande basgång och yster refräng som Mike Myers borde ha plockat upp i en Austin Powers-film.
Må vara att vinylen stundtals är i skrapigaste laget. Det kan jag ta för en tia. I slutänden känns det ändå som att jag drog en vinstlott när Doris gömde sig i Isley Brothers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar