20090123

Läst: Right as Rain

George P. Pelecanos Right as Rain
ISBN: 0-446-61079-8
Warner Books

Jag köpte den här för ganska längesen. Läste första kapitlet för lika längesen. Tog upp den igen när jag hade läst igenom ännu en Mosley. Jag försökte göra läxan och välja Pelecanos första. Någonstans fattade jag uppenbarligen helt åt helvete fel. Varför jag inte bara kollade med Wikipedia förstår jag inte.

Helt fel blev det nu inte eftersom det här är den första i en serie böcker om den svarte privatdeckaren Derek Strange och Terry Quinn, polisen som blev butiksbiträde i beghandeln.

Så här i efterhand känns det som jag började där jag borde. Right as Rain är späckad med musikaliska referenser som kommer från den del av musikhistorien jag idag kallar hemma. Strange lyssnar nästan uteslutande på soul- och funk från 60- och 70-talet (sen är han mer oväntat svag för westernfilmsmusik också). Ibland går musikrefererandet nästan överstyr, men jag har svårt att tycka att det är en dålig sak.

För den som minns att Pelecanos skrivit flera av avsnitten av strålande tv-serien The Wire är det ingen överraskning att han berättar historien från flera olika vinklar, att vi får veta vad de flesta inblandade tycker och tänker (jag tror att det var det här som kallades för omnipresent när jag läste litteraturkurser på engelska och eftersom det vid sidan av oxymoron är ett av mina engelska favoritord ville jag få en anledning att skriva det). Till en början blir det lite rörigt (särskilt om man som jag läser när sömnen är på väg att slå ut hjärnan), men efter ett tag faller bitarna på plats. Då blir det njutning av samma kaliber som den där tv-serien.

Boken handlar i korta drag om hur Strange får i uppdrag att utreda Quinns skuld i dödskjutningen av en kollega, anledningen till att Quinn lämnade poliskåren. En av historierna som korsar deras väg till sanningen handlar om två riktiga hillbillies (son & far) som ramlat in i knarklanagrsvängen på ett bananskal (eller en volta på kåken), men som nu bestämt sig för att försöka ta sig ur det livet. Det som från början verkar vara två disparata historier vävs sakta men säkert samman till en.

Vad kan jag säga. Jag gillade det här. Mycket. Det finns säkert en fortsättning för Strange och Quinn i min bokhylla. Nästa gång tänker jag ha en penna och ett papper med mig och notera alla skivor som refereras. Några jag minns på rak arm är:

The Isley Brothers 3+3
Parliament Motor-Booty Affair
The Blackbyrds Flying Start
(Länkarna leder till Spotify, Flying Start är spår 9-16 på den länkade Blackbyrds-skivan)

Note to self: nästa del heter Hell to Pay.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Check Yourselfish sa...

Derek Strange & Terry Quinn-serien är min absoluta favoritdecimeter i bokhyllan. De tre första är verkligen toppenfina, men i kontrast till den fjärde - Hard Revolution - är de bara en slags epilog-prolog.

Hard Revolution utspelar sig långt före Right as Rain, men man förstår så himla mycket av Stanges karaktär i de tidigare böckerna att en den framtida handlingen utspelas igen.

Och musikkopplingen är också allra starkast i den sista. Där är anteckningsboken verkligen en bra idé!

Det gjordes till och med en samlings-CD till "Hard Revolution" som jag har letat efter sedan boken kom ut (sålde slut direkt: http://www.amazon.com/dp/0316155640/ref=nosim?tag=sealarksgoodbook&link_code=as3&creative=373489&camp=211189).

Senare gjorde Pelecanos en platta ihop med Steve Wynn till "The Night Gardener" och jag är rätt säker på att Pelecanos också hade väldigt mycket med musikläggningen av The Wire att göra (och därmed samlingarna "All The Pieces Matter" och "Hamsterdam").

(Kolla förresten Pelecanos egna musiktips på den här sidan: http://www.bookreporter.com/authors/au-pelecanos-George.asp - jag gillar i princip allt som han tipsar om.)

ptrkhmbrg sa...

Fint. Då fortsätter jag med den här serien innan jag tar nästa.