När jag hämtade upp Clara på dagis klockan tre satt hon vid mellanmålsbordet. Åt så värst gjorde hon inte. Jag såg att hon var slut. Trött, sur och hungrig. Men på bordet fanns inget hon kände igen. Fick höra att hon suttit och pekat på allt, fått och sen slängt i golvet. Så jag tog med Clara till en flaska välling som hon sög i sig i ett avskilt rum. Genast på bättre humör. Fortfarande trött och väldigt kramig.
Rapporten om dagen i övrigt löd att hon hade ätit lita pannkaka och knäckebröd till lunch och sovit nöjt och bra i vagnen när de andra sovit på golvet.
När vi vandrade hemåt hann vi inte många meter innan Clara hade slocknat i vagnen. Hon sov tills jag låste upp dörren hemma. Sliten liten.
Hemma var hon ganska glad och vi lekte en stund på hennes rum innan hon började bli sur igen. Jag gissade på hunger och serverade bolognesen redan halv fem. När jag bytte blöja på henne efter maten la hon armarna bakom huvudet och gäspade. Klockan fem slocknade hon på sängen.
Sömnen höll i sig i en timme ungefär. Då vaknade hon och kräktes (ett av de andra barnen på dagis har varit hemma i två dagar för magsjuka). Febertermometerna visade 38,3 grader.
Paus i inskolningen till måndag (förhoppningsvis). Då tar mamma och mormor över stafettpinnen.
Andra bloggar om: dagis, barn, inskolning, förskola
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar