Strax före halv nio klev vi ur bilen utanför dagis. Hela familjen. Mamman var med en kort stund innan jobbet och fick ställa samma frågor som pappan dagen innan. Clara höll sig nära första minutrarna, sen började hon glatt riva fram leksaker.
Efter en stund skulle de andra barnen ut i snön en stund innan lunch. Vi hade inte Claras nya vinteroverall och tjocka skor med, så pappan tänkte att Clara kunde vara kvar inne och kika runt.
Det tänkte inte Clara.
Hon sträckte armarna i luften och utbrast: "å" (det betyder gå). Hon styrde stegen mot den öppna dörren och ropade ut mot gården som var fylld av barn. Så det var bara att klä på det som fanns och gå ut. Inte dög det att sitta i vagnen och titta på heller, Clara ville vara med och leka. Gunga var inte så roligt som det brukar. Det fanns ju så mycket annat spännande att titta på. En trehjuling blev hennes bästa vän och kanske hade hon suttit där än om hon fått som hon velat.
Imorgon börjar vi klockan 9:00 och under dagen ska pappan bli utvisad till personalrummet en stund.
Det finns väl inget som tyder på att det inte skulle gå bra. Clara gillar redan att hänga med fröknarna och vill gärna sitta i famn.
Betyder det här att jag ska börja jobba snart?
Märkligt.
Andra bloggar om: dagis, förskola, barn, inskolning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar