Att Nya Wermlands-Tidningen inte hittat ut på nätet på riktigt förrän nu är så klart inget annat än märkligt. Men som man brukar säga, bättre sent än aldrig. Att lanseringen av lokala editioner av först Expressen och sedan Aftonbladet på nätet snabbat på processen lite ser jag som troligt. Den traditionella lokalkonkurrenten VF:s satsning på nätet känns påfrestande åldersstigen.
Så vad blev det av det hela då?
På ytan ser det faktiskt riktigt trevligt ut. Det är en ambitiös sajt som har ett brett och djupt innehåll. I artikeln om nya nwt.se aviserar man att sajten kommer att fokusera på snabba händelsenyheter. Jag antar att det är det vi ibland kallar blåljusnyheter (notera också att det finns en egen avdelning för polisdygnet).
Särskilt imponerad är jag av det lokala materialet som hämtas från de olika lokaltidningarna i koncernen. Tyvärr tycker jag att lokaldelarna göms lite, de dyker tex inte upp i huvudmenyn när man klickar på rubriken nyheter. Hade jag inte läst i tidningen om att materialet skulle finnas är jag inte helt säker på att jag noterat det idag.
Formen blickar tydligt åt pappers-NWT. Gott så. Men redan nu måste jag börja sura lite över hur man valt att jobba med webbformen som om det vore 1999. Till sajtens olika avdelningar tar man sig via en imagemap kliniskt befriad från definierade alt-taggar. Problemet med odefinierade alt-taggar återkommer på flera ställen på sajten, men inte på alla. Det tyder på att man faktiskt vet att det ska göras, men ändå ignorerat det eller inte tyckt att det är så viktigt. Tänk om, gör rätt.
Redan här valde jag att lyfta på skalet och kika på källkoden. Gissa om jag häpnade när jag såg tabell-gyttret som styr formen. Kanske skulle man kunna ursäkta NWT med att det faktiskt är deras första försök. Men nej, det duger faktiskt inte. Nu börjar jag mest fråga mig om det är ett internt jobb eller om det är en konsult som gjort bort sig.
Tillbaka på plussidan hittar jag en kvartett RSS-flöden (senaste nytt inom alla avdelningar, nyheter, sport och nöje). Det är bra. Och påminner i alla fall lite om att det står 2007 i almanackan.
Sammanfattningsvis tycker jag att det är en bra sajt innehållsmässigt och på ytan, men lyfter man på huven och kikar hur det ser ut där under luktar det gammalt och redan i behov av att byggas om. Det var väl inte så modernt av dem?
Mer inom samma område hos 456 Berea St: Failed vs. Unfailed redesigns of newspaper websites
Andra bloggar om: Media, Karlstad, NWT, Webbdesign
5 kommentarer:
Stora händelser i NWT:s liv:
1900-kallt: Gustaf Ander får en idé
1963-ish: Johnny Gôrsvår (lokal jazzexpert, numera fiskekåsör på lördagar) sågar uppkomlingsbandet Beatles framtid efter en konsert i Sundstaaulan.
1990-nåt: NWT bygger mediekomplex vid klarälvens strand.
2007: NWT kommer in i matchen och gör webbtidning.
Bra analys av sajten för övrigt!
Varför börjar du inte som recensent på tidningen? Jag tycker du har ganska sunkig musiksmak men du skriver avsevärt bättre än [], och jag tror jag räknade till en svart artist på deras senaste årslista som berörde 20 album. Varför skulle de tacka nej till dig?
Fast du kanske har andra jobb och sånt.
NWT tjänar stora pengar. Varför? Allt ska vara billigt. Denna satsning är inget undantag. Det kan vara förklaringen till deras gamla kod som förmodligen är ett hemmabygge.
/En som vet
Gästen: Jag vet inte om NWT tar sig råd med en kulturjournalist till på heltid, men visst vore det intressant. Att recensera skivor för en lokaltidning ger inga feta stålar direkt och genomslag för mina texter får jag bättre på annat håll.
En som vet: Poängen är ju att det i längden är billigare att göra rätt. Jag har inget problem med interna byggen. Det har sina poänger. Men man måste göra rätt och inte sätta hinder. Detminskar möjligheterna till sköna intäkter.
NWT tänker i kronor och ören, just precis i nuet. Långsiktighet är inte deras starka sida.
/En som vet
Skicka en kommentar