Ja jag köper säkert alldeles för många tidningar. Idag landade nya nummer av Lira (med Wayne Shorter på omslaget och en lovande hyllningsartikel om kassetten) och Time. Inför resan till Örebro i helgen köpte jag Uncut för första gången på många många år (nästan tio säkert) och det är inte den tidning jag minns. Film bevakas knappt alls och musikbevakningen utgår stenhårt från rocken, med den finessen att de faktiskt gräver lite på djupet både idag och förr. En del oväntat skön läsning med mindre traditionella vinklar än de vi får i sörre delen av den svenska musikjournalistiken.
Ibland kan jag önska att Sonic vågade vara lika helhjärtat på smalspåret och valde att helt strunta i hiphopen, ny-soulen, technon etc och helt fokuserade på musik utifrån pop/rock-paradigmet. Kanske inte lika bra ur Stockholmsperspektivet, men det är förbannat svårt att vara bra på bredden idag. Jag tror att det är viktigare än någonsin att våga välja bort (skrev han och kastade sten i eget glashus). Om jag orkar och hinner ska jag skriva ihop en text apropå ledaren i senaste numret och Martin Theanders avslutande krönika.
Uncuts årslista topp tio:
1. Bob Dylan "Modern Times"
2. Scritti Politti "White Bread Black Beer"
3. Comets on Fire "Avatar"
4. Joanna Newsom "Vs"
5. Neil Young "Living with War"
6. The Arctic Monkeys "Whatever People Say I Am, That's What I'm Not"
7. Midlake "The Trials of Von Occupanther"
8. Hot Chip "The Warning"
9. Sufjan Stevens "The Avalanche"
10. Thom Yorke "The Eraser"
Och apropå Mikaels fina reportage från San Fransisco noterar jag även följande: 15. Brightblack Morning Light, 21. Vetiver, 22. Espers och 24. Howlin' Rain.
Och så klart att Ghostface Killah "Fishscale" lite oväntat är årets hiphop-crossover. Uncut sätter den på plats 23. Mer hiphop: 37. Outkast.
Gnarls Barkley, som är en funksoulskiva och inget annat, placerar sig på plats 47. Den dödades på årslistorna av sin folklighet.
2 kommentarer:
Oj, mycket som var intresant här:
1. Visst ä-r Uncut mycket bättre än man tror! Och även om jag inte skulle varken köpa en The Who-, Stones-, Smiths- eller ens en Clashskiva idag, i morgon eller någon annan dag - lik förbaskat är de bra exempel på en grupper som man gott kan läsa en djuptext om ändå. Bara djuptexten ger en ny vinkel, inblick, känsla och det tycker jag Uncut gör nästan jämt. Sen är jag svag för Allan Jones förstås.
2. Sonic gör inte hiphopen bra längre, instämmer att det kan vara lika bra att strunta i det då. Hipster-ishet är de ju - utifrån min lekmannasynpunkt - skitbra på.
3. Mickes San Fransico-tripp var verkligen strålande! Och erkännes: Jag hade bara hört ett enda av bandnamnen innan - för mig var det en ny värld som öppnades.
1. Ja. Mycket bättre än jag mindes den.
2. Ja det finns ju andra som gör hiphopen bättre idag... Å andra sidan fyller de kanske en funktion för dem som köper en hiphopskiva per år. Men för min del, som hiphoplyssnare och -läsare, kunde det lika gärna kvitta.
3. Jag hade nog bara hört Six Organs tidigare, men blev sugen på att kolla upp Brightblack Morning Light. Flummig freakfolkpsykfunk. Jag fick vibbar av tidiga Parliament.
Skicka en kommentar