I 61:a minuten lyckas LB07 på något märkligt vis krångla in bollen i nätmaskorna. Från andra kortsidan såg det ut som om de fick precis hur många chanser som helst. Att ingen lyckades rensa är så klart slappt bortom allt som är ok. Extra surt eftersom rödvitt började få kontroll på matchen från ungefär halvtimmen spelad i första.
Kände mig ändå relativt lugn. Det var en ganska kass match så långt, men Degerfors hade haft minst tre riktigt kvalificerade målchanser i första.
I 79:e minuten gör Hasani ett efterlängtat och mycket vacker mål på nick efter ett fint inlägg från Solberg. Sen följer en rejäl forcering. Degerfors vill vinna och lyckas dessutom höja tempot. Jag kan inte minnas att det hänt särskilt ofta förr. Okaraktäristiskt.
I den sista jävla sekunden av matchen lyckas Bunkeflo peta in bollen i Degerfors mål igen. I ett sista desperat anfall. På en halvchans.
Det är mer än bittert. Det kändes inte som en förlorad poäng. Det kändes som tre.
Bertilsson har vuxit ett nummer sen ifjol. Han kan bli riktigt bra i år.
Mano Garcia är faktiskt minst lika bra som ifjol. Överlägset bäst i laget i år igen.
Adde Holmberg gjorde ett piggt inhopp.
Nu tar batteriet slut. Lika bra det.
Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, Superettan, Degerfors IF
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar