Postlådan

Så här fredagen veckan innan löning är det alltid extra roligt att vittja postlådan. Då dimper månadsmagasinen ner. Dessutom de som kommer oftare än så (eller mer sällan). Fet chans att jag hinner läsa alla, men ändå. Magasinnarko.

Lira
Den enda svenska musiktidning jag fortfarande prenumererar på eftersom det är den enda som får mig att upptäcka saker jag inte hittar någon annastans. Ornette Coleman på omslaget.

Villaägaren
Jag trodde att jag lät bli att betala medlemsavgiften. Insåg att jag inte alls sympatiserar med Villaägarnas Riksförbund. Gnälliga jävlar.

Fokus
Varje vecka. Den här gången ännu mer om FRA. Helvete vad trött jag är på FRA.

Föräldrar & barn
Jag läser den kanske inte lika ofta och noga som jag borde, men varje gång jag försöker konstaterar jag att artiklarna är pinsamt innehållfattiga och sällan svarar på de frågor som de utger sig för att svara på. Den här gången bla: Babysnack - Är din bebis tidig eller sen?

DIK Forum
Facktidningen. Jag försöker att åtminstone bläddra igenom den. Ibland dyker det upp något läsvärt bland alla biblioteksreportage.

Filter
Fina fina Filter. Jag trodde jag glömt förnya prenumerationen. Tydligen inte. Hurra för det. Sträckläste ettan, kom aldrig igenom tvåan och tvingade mig igenom trean och upptäckte att jag borde skämmas som inte läste tvåan. Nummer två ligger nu i högen på nattygsbordet (tror jag). Jag blev nog besviken på tvåan när Ikas reportage om festivalsverige inte lyckades ge mig något jag inte visste eller anade. Kanske har jag läst och tisslat för mycket i ämnet? Omslaget till nya numret ser ut som ett Musikbyrån-reportage (Anna Ternheim, Jenny Wilson och Robyn).

[F.ö. Musikbyrån kommer inte tillbaka i höst. Magnus Broni leder en ny porträttserie med stora svenska artister (typ Per Gessle). Håkan Thörn är redaktör för nya programmet Hype (vilt grattis Hawk). Mikael Nordlander jobbar för utmärkta Sverige (där Svante Lodén gjorde ett fint porträtt av Pär Wiksten som Amanda Jensens sidekick senast). Sverige är f.ö. fyllt av MB-bekantingar för den som läser eftertexter. Kristin Henriksson (som väl iofs inte var med sista/senaste säsong/en/erna) har börjat arbeta för Musikministeriet. Kort om fyra av de fem journalisterna som jobbade med byrån när jag var med. Vad Kåre Persson gör vet jag inte riktigt. Någon mer Kappsäck blir det väl knappast nu (helvete vad jag önskar att jag inte läste Flashback igår, en del saker vill man hellre inte veta. Uppdaterat: Kåre jobbar också med Sverige. Sverige = Nya Musikbyrån. Why not?]

Nya Wermlands-Tidningen
Den stora blå. Att det är stans och en av landets rikaste tidning märks tyvärr lite för bra på djupet. Jag hade gärna skippat den annars. Tyvärr räcker den lilla konkurrenten inte riktigt på egen hand.

VF - Värmlands Folkblad
Som motvikt till NWT:s mörkblåbruna ledarsida måste jag läsa VF. Jag kallar mig gärna grön socialliberal, men NWT:s ledare får mig ofta att se rött. På fredagar är VF dessutom överlägsen NWT när de gör något så omodernt som en nöjesbilaga där Marcus Grahn skriver fina krönikor.

Läs även andra bloggares åsikter om media, Lira, Villaägaren, Fokus, Föräldrar & barn, DIK Forum, Filter, NWT, Nya Wermlands-Tidningen, VF, Värmlands Folkblad