#nuspisas - en föränderlig lista

Det här är en föränderlig lista med musik jag lyssnar på under arbetstid. Sånt jag gillar eller hoppas gilla (men inte hunnit lyssna på än).

Läst: The New Avengers - Breakout

Jag har aldrig riktigt läst Marvel, men sett massor av filmer. När det handlat om superhjältar har mitt serietidningsintag till 90% handlat om Batman och resten om andra delar av DC-universat. Jag har mao ingen relation till de ursprungliga Avengers.

För mig blir det här lite allstarfest med Captain America, Spiderman och Wolverine i huvudrollerna och en uppsjö av mer eller mindre obekanta superskurkar i omlopp.

Gick på ett klassiskt knep när jag plockade hem första delen gratis, svalde betet och sen köpte resten. Må vara till det extremt fördelaktiga priset 25 spänn.

All in all hyfsad förströelse, men inget jag kommer att läsa om. Men det var oväntat gött att läsa serier på iPaden. Det kommer jag att göra om. Ska bara uppdatera mig på vad som är läsvärt ur 2000-talets produktion.

Har kikat lite på Comixology-appen och DC-appen och får spel på alla lösnummer. Ge mig samlingsvolymer. Orka kryssa runt bland olika titlar för att följa en storyline.

Men vad ska jag inte missa?

Har det vänt nu?

6-1-segern hemma mot Värnamo gick att förklara med en hel massa argument om fördelaktiga förhållanden (spel med 11 mot 10 i över 70 minuter, en förstemålvakt som gick sönder och ersattes av tredjemålvakten osv). Men 0-0 borta mot Assyriska går inte att snacka bort. Det var ett riktigt fint besked av våra rödvita hjältar.

Nu väntar i och för. Sig en minst lika svår match hemma mot ett ett formstarkt Landskrona BOIS på fredag, men visst känns det ändå som om den värsta klumpen i magen släppt en aning? Vågar ändå inte tro på mer än en poäng. Överraska mig gärna.

Debut i Studio Valla

Efter påfrestande lång väntan är äntligen avsnittet av Studio Valla där jag och Johannes Klenell pratar supporterskap med Elena Lövholm-Eriksson ute. Som alltid sjukt märklig känsla att se och höra sig själv. Men om du vill se det, finns det på ctvplay.se.

Förövrigt räknar jag med att det går åt helvete på Grimsta. Trots att jag tippat 1-2 på SvenskaFans.

Det är inte lätt att vara rödvit

Vad ska man säga om dagens match? Mer än att det gick åt helvete? Degerfors spelar otroligt tamt i första halvlek och släpper ett mål till Umeå som sedan spelar ett trist men effektivt kontringsspel, fullt fokus på defensiv och temposänkning. IF fick i get uträttat. Inget.

I andra är det ett delvis nytt DIF som kliver ut på planen. Äntligen lite energi. Äntligen lite fart. Solberg fyrar av en rejäl volleykanon tidigt i matchen som Umeås målvakt med viss möda tippar över. Det känns just då som att det här är en match vi kommer att vända. Men i samma stund som jag tänker tanken gör Umeå ett retligt 0-2. Ridå.

Hoppet tänds åter när Klingberg trycker in 1-2. Degerfors trampar på riktigt fint medan Umeå fortsätter att försöka sänka tempot. Inte alls lika framgångsrikt.

Werner satsar allt han har framåt och avslutar matchen med något som närmast är att beskriva som en 2-2-5-1-uppställning. Jonas Olsson och Sundgren delar på högerkanten. Erik Nilsson till vänster och i mitten trollar Brandeborn och Andronic med bollen. Det är åtminstone ganska festligt.

Jag önskar att det fanns mer positivt än detaljer att ta med från den här matchen. Det börjar bli hög tid för en seger nu.

Förövrigt, sjukt trist att URB bestämt sig för att bojkotta resten av säsongen. Det är inte vad vi bäst behöver just nu.

Ändå. Tre positiva saker.

1. Brandeborns och Andronics samspel. Om Werner kan hitta ett sätt att få med dem både i större delar av matchen, gärna från start, tror jag att det kan bli något att njuta av.

2. Karikari visade att det finns något där. Han blixtrade till i ett par sekvenser.

3. Jonas Olsson, som trots att han inte tappade särskilt mycket i försvaret lyckades vara en av våra vassaste framåt.

Bonus.
Gjorde debut i Studio Valla på temat supporterskap.