Tankar om torsdagen och fredagens schema #pip2012

Vi tar fredagen först. Det är min sämsta dag på Putte i Parken 2012. Det finns faktiskt inget jag verkligen vill se. De två jag är mest sugen på är Familjen (för den förväntade publikreaktionen och att jag aldrig sett honom förr) och Side Effects (som jag fått tips om från vänner). Tyvärr ligger de exakt samtidigt. Side Effects dessutom på Glada Ankan inne i stan. Behöver fotografera området lite idag också, så det lutar mest åt Familjen.

*****

Har langat ut ett gäng bilder från torsdagen på facebook.com/varmland. Har en hel del juste från framför allt Murkage-konserten att gå igenom. Det landar på Flickr längre fram.

*****

Såg faktiskt mer än jag hade tänkt se under torsdagen. Bra jobbat.

*****

Murkage öppnade festivalen framför en nästan tom gräsyta. När de gick på var vi tre fotografer i diket och det fanns tre personer framför rätt scen (ytterligare några tiotal satt i skuggan under träden eller väntade på Young Guns).

Det sköna var att Murkage tog tjuren vid hornen och levererade en energistinn konsert. Respekt för det. De lät lite som om ett OFWGKTA från Manchester. Fyra rappare, en DJ och en trummis. Många jungletrummor blev det.

Jag hade i alla fall svårt att stå still. Bra.

*****

Weeping Willows lät bra så klart. Magnus Carlson sjunger faktiskt bara bättre och bättre. Ane Brun var ok, men det var så längesen jag lyssnade på någon av hennes skivor att det snabbt blev lite jämntjockt. Kom lite oväntat tillbaka till området senare på kvällen för en dryg halvtimme med The Soundtrack of Our Lives. Hoppas få chansen att se dem en gång till i höst.

*****

Men för mig handlade torsdagen mest om klubbprogrammet. Dagens förväntade höjdpunkter var Kriget  respektive Gnucci. Och som de levererade.

*****

Kriget hade kanske inte lockat den största publiken, men jag tror att precis alla var överens om att det var en grym spelning. Fullt ställ, svettigt och intensivt. Och som ess i rockärmen plockade de upp Michel Dida och Adam Tensta i ett par nummer. Kriget ska tydligen producera en skiva med de båda. Det kan bli riktigt tjockt.

*****

Gnucci älskades av publiken på Tempel som längst fram framför allt bestod av tjejer.  Hon rev av de flesta av de väntade låtarna. Bäst respons fick nog Animal och 360 Donna. Och det känns ganska självklart att hon kommer att stå på betydligt större scener nästa sommar. Gnucci var riktigt bra och  kommer att bli ännu bättre. Inga tvivel om det.

Torsdagens schema #pip2012

Idag kommer jag att göra det lätt för mig. Hänger på området mellan 16.30 och ca 20.30. Kollar lite på allt som råkar spela.

Senast kvart i nio är jag på Båten och ser Kriget feat. Adam Tensta och Michel Dida. Det blir så klart fantastiskt.

Sen tar jag mig över till Tempel och Gnucci som går på 23.30.

*****

Gårdagen var grymt skön. Gött väder. Tidigt hem, med en skön festivalkänsla i sinnet. Eli "Paperboy" Reed levererade som väntat gött gung.

*****

Är inte alldeles pepp på klubbkonceptet. Hade hellre sett en liten scen till på området där det kunde köras band samtidigt som det spelas på Teaterscenen. Kanske en bit in i skogen mot Naturum till? Jag föredrar att kunna vandra från scen till scen. Lämnar jag området en kväll nu kommer jag knappast tillbaka.

*****

På facebook.com/varmland har jag langat ut några bilder från gårdagen.

*****

All in all, grymt impad av festivalområdet. Det är riktigt kompakt och gött.

Onsdagens preliminära program #pip2012

Så drar det då igång. Putte i Parken 2012. Tänker mig en relativt kort dag eftersom jag vet av erfarenhet att fyra dagar på ett festivalområde brukar få mig att tappa sugen. Så en försiktig start känns bra.

Idag tror jag att jag kommer att placera mig framför de här spelningarna:

16.30 Eli "Paperboy" Reed (Sunstage)
18.15 Jakob Hellman & Nerverna (Teaterscenen)
19.15 Tinie Tempah (Sunstage)

Offrar med största sannolikhet Simian Ghost (21.00) och Graveyard (22.30) för att orka med morgondagens dagjobb och resten av festivalen. Flogging Molly? Chris Cornell? Couldn't care less.

Fem konserter jag inte vill missa #pip2012

Jag är en ganska kräsen festivalbesökare. Har kanske sett för mycket? Putte i Parken är inte heller riktigt riktad direkt mot sådana som mig. Det är en bred och stor fest i fyra dagar. Jag gillar exklusivt. Men det finns så klart små rara inslag som jag är peppad att se.

Gnucci (Tempel, torsdag 23.30)
Jag föll som en fura första gången jag hörde henne och har följt hennes släpp slaviskt sedan dess. Snart snart tror jag att det landar ett album i eget namn, men tills dess får jag hålla tillgodo med gästspelen och några få egna låtar (spotifylista bakom länken).

Kriget (Båten, torsdag 21.00)
Jag älskar Kriget. Per Nordmark (Fireside m fl), Christoffer Roth (Hets, Monster m fl) och Gustav Bendt (Barbwires, Moneybrother, Monster m fl) spelar störig och spräckig frijazz i gränslandet till hardcorepunk. Som om Kullrusk spelade punk. Typ.

Eli "Paperboy" Reed (Sunstage, onsdag 16.30)
En verkligt udda fågel i programmet med sin lätt rockabillytintade retrosoul. Inget jag lyssnat supermycket på, men ändå en av de överlägset mest spännande bokningarna i årets program.

Timbuktu & Damn! (Stage of Joy, lördag 21.15)
Det är fortfarande tjänstefel av alla festivalbokare som inte bokar en separat spelning med Damn! när de ändå är på plats, men en spelning med Timbuktu längst fram är bättre än ingen Damn!-spelning alls. Och nu var det tillräckligt längesen jag såg dem för att känna pepp.

Familjen (Sunstage, fredag 22.30)
Ingen fanboy. Har knappt lyssnat. Jag går nog dit lika mycket för att se publiken. Samtidigt, jag har faktiskt aldrig sett Familjen live och det finns ändå något där jag gillar. Dessutom tror jag att han åker med både Andreas Tilliander och Per Nordmark som scensällskap i år. Det blir ju gött. Jag vet det.

Annat jag har på kanske-listan (i spelordning): Simian Ghost, Graveyard, Murkage, Weeping Willows, Hank 3, The Soundtrack of Our Lives, Vånna inget, Thåström, Side Effects, Freddie Wadling, Deportees, Damien, Bara på låtsas och Lars Winnerbäck (och den där sista förtjänar kanske en egen bloggpost).

Det var dans bort i Holken

Det var längesen jag kände mig så out of touch som när jag såg sändningarna från Summerburst häromveckan. Den svenska dansmusikscenen har jag inte haft koll på på allvar sedan Nordik Beats-dagar och jag är så gammal att jag med en hel del värme minns pappa Ingrossos technoprojekt Hyper Nature.

Men på festival i Värmland hör det till sakens natur att ramla in på ett elektroniskt laddat dansgolv. Så jag smällde helt enkelt ihop en spellista med artisterna som kommer att hålla till i Holken. Mest för att få en känsla av hur det kanske kommer att låta.

Jag vet ju inget om de flesta artisterna egentligen, så jag har framför allt plockat låtarna som är de mest spelade av respektive artist i Spotify. Man vill ju ha hitsen liksom. För jag antar att de lika gärna kör sina remixer av andra som sina egna original.