Tabellen krossar också åtminstone en av mina egna myter om den här upplagan av Rödvitt. Den om att vi skulle ha svårt att göra mål. Den om att vi skulle sakna Samuelsson.
Sanningen är ju att vi gör mål. Rätt många till och med. Vi saknar faktiskt inte Peter Samuelsson. Vårt anfallsspel har bara blivit mer mångfacetterat och liknar i år mer en hydra än en tjurskalle.
Nutt är inte där för att göra samma sak som Samuelsson. Han gör något annat. Han river stora hål i motståndarnas mur och skapar öppningar för andra. Han spelar enormt självuppoffrande. Möjligen skulle jag önska att han lyckades peta in någon mer boll på egen hand, men sen Werner började ställa upp med 4-4-2 kommer hans arbete mer till sin rätt.
Jag älskar det!
Innan jag lägger ner tar jag tillbaka allt jag någonsin skrivit om att Johan Bertilsson måste spela i mitten. Med Rennie där framme och Jernberg och Solberg i mitten funkar det.
Det stora bekymret just nu är vad vi ska göra med Klingberg när han blir hel.
