Tillbaka på Valla

Var på Stora Valla för första gången på alldeles för länge idag. Eftersom syrran hade ett bröllop att närvara på innan matchstart missade vi första 20 och därmed IF:s och Brandeborns båda mål. Med facit i hand borde jag kanske hållit mig borta istället för att jinxa matchen. Det verkar årets rödvitt iofs göra ganska bra på egen hand...

Några intryck ändå.

Brandeborn gav belackarna svar på tal idag. Visst, han behöver fortfarande lära sig att hushålla med krafterna och att inte springa på allt, men idag hände nästan allt framåt runt honom.

Solberg gör sin sämsta säsong på många år. Idag var inget undantag.

Klingberg måste våga skjuta. Han hade minst ett par gyllene tillfällen där han borde ha lossat av kanonen. Våga skjuta, det är tufft att dra på.

Degerfors har äntligen två ytterbackar som funkar. Jag kan inte ens minnas senast det hände. Satsa gärna två eller tre löneposter på Jonas Olsson, tack.

Det märktes tydligt att Samuelsson inte spelat särskilt mycket i *SK. Tyvärr blev det inte bättre av att Nutt löste av och gick sönder (axeln?) efter bara ett par minuter i spel.

Edwards kan vi hellre mista än ha nästa säsong. Han håller inte. Tappar alldeles för enkla bollar. Det ena målet var en riktig kalasträff och inte mycket att säga något om, men det blir för många farliga returer och andrachanser med honom längst bak.

Vulkanerna mullrade igen. Kanske lite enformigt, men mer och högre än på ett par säsonger. Inte lika frejdigt som när URB hjälpt till att välja ramsor, men en god omstart. Hoppas det håller och växer.

Nästa match, borta mot Värnamo som dängde till Ängelholm med 4-0 idag, blir en verklig domedagsdrabbning.